Efter fem år har nu EU-domstolen dömt i frågan om den svenska privatimporten av vin och sprit och avgjort att den inte är motiverad.
EU-domstolen anser att ”förbudet mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker till Sverige utgör en obefogad kvantitativ restriktion av den fria rörligheten för varor”. Den fria rörligheten för varor är en av grundpelarna i unionen.
EU-domstolen säger vidare: ”Åtgärden är inte ändamålsenlig för att uppnå syftet att allmänt begränsa alkoholkonsumtionen och står inte i proportion till syftet att skydda ungdomar mot alkoholkonsumtionens skadeverkningar”.
Bakgrund
Kanske kan man anse att den nya domen nu öppnar dörrarna för ”privatimport” men det är trots allt ännu inte helt klart vad effekten kommer att bli. Klart är i alla fall att domen går emot den linje som svenska staten hållit och ger rätt till de som menat att svenska visst borde få köpa, och sedan få sig tillskickat, vin och sprit från övriga Europa.
Gången är nämligen den att EU-domen ska ligga till grund för det sätt som svenska domstolar tillämpar lagen. Högsta Domstolen hade begärt att EU-domstolen skulle ta upp frågan och ge ett förhandsbesked om hur reglerna ska tolkas, dvs ett yttrande, i frågan, eftersom HD har ett fall att ta upp som rör ett antal svenskar som köpte vin på internet och fick det beslagtaget.
”Galjonsfiguren” i målet är Göteborgsläkaren Klas Rosengren. Han hade köpt vin från Rioja över internet men fick det beslagtaget av tullen. Han beslutade att gå vidare med fallet och har drivit det i domstol – det sk ”Rosengrenmålet”. När fallet kom till HD begärde domstolen att EU skulle ge ett förtydligande av hur reglerna skulle tolkas. Vilket nu skett.
Nästa steg är alltså att HD ska döma i målet. Men det är ju svårt att se hu HD ska kunna döma helt i strid mot förhandsbeskedet, så det ser ju ljust ut för de som vill köpa vin och sprit från andra EU-länder.
Men tidigare domar då? Och skatten?
Detta är en intressant vändning eftersom det bara var några månader sedan (november 2006) ett annat mål dömdes, som dock inte rörde Sverige, men som togs som motivation av svenska myndigheter för att dra åt tumskruvarna på de som sålde och på de som köpte s.k. ”nätsprit”. Den domen rörde en man i Holland som köpt vin från Frankrike. I ursprungslandet var skatten lägre på vinet och holländaren hoppades därför spara in några euro på priset. I det fallet dömdes det dock att han var skyldig att betala den nederländska skattesatsen. Den domen togs av som ett belägg på att den svenska linjen var riktigt av många av de som stödjer importförbudet, även om det egentligen bara gällde en skattefråga.
Man kan nog därför anta att samma regel kommer att gälla skatten även i Sverige tills vidare.
Det har ju alltså varit en del andra turer i målet. Kanske mest känt är ett av yttranden som en av de sk ”generaladvokaterna” vid EU-domstolen gjorde förra året (eller var det 2005?). Ett sådant yttrande anses ofta vara en prognos på hur EU-domstolen kommer att döma. Generaladvokaten ansåg att det var förenligt med EUs regler att Sverige förbjud privatimport. Men nu har alltså domstolen, kanske oväntat, gått på motsatt linje.
Och all beslagtagen sprit
Nu kommer det att uppstå en mängd intressanta frågor om vad effekterna av statens agerande:
Vad ska hända med alla de som fått sitt vin och sin sprit beslagtagen? Kommer köparna att få tillbaks den? Kommer man att få ersättning eller till och med skadestånd. En hel del av beslagen lär ju redan vara uthällda…
Och kanske ännu delikatare, juridiskt och finansiellt: Vad ska hända med ”Locadi-frågan”?
Locadi var ett transportföretag som specialiserat sig på att transportera vin och sprit på uppdrag av de många ”svenska” internetsiter som sålde vin och sprit. Jo, de ”var” ett företag och ”är” inte längre. Locadi gick nämligen i konkurs förra året. Kan det anses vara p.g.a. svenska myndigheters agerande? Efter EU-domslutet i november blev ju beslagen alltmer frekventa och marknaden försvann snabbt. Kommer staten att bli skadeståndsskyldig? Vi får se.
Hur EU-domstolen resonerar
Det är intressant att se hur EU-domstolen resonera för att komma fram till at de svenska restriktionerna inte är motiverade och inte är ändamålsenligt. Så här skriver man i pressmeddelandet:
”Domstolen konstaterar inledningsvis att Systembolagets möjlighet att avslå en konsuments begäran om import av alkoholdrycker utgör en kvantitativ importrestriktion.”
(Vilket alltså är emot en av unionens grundprinciper men kan vara motiverat om tillräckliga skäl finns.)
Vidare:
”Domstolen påpekar aven att konsumenter som använder sig av Systembolagets tjänster for att anskaffa alkoholdrycker som måste importeras drabbas av ett flertal olägenheter som de inte skulle ha haft om de själva hade importerat dryckerna. Förutom att köparen drabbas av administrativa och organisatoriska olägenheter faktureras han framfor allt ett pris som vid samtliga importer även omfattar, utöver den kostnad som leverantören fakturerat for dryckerna, ersättning for Systembolagets administrativa kostnader och transportkostnader samt en marginal på 17 procent som köparen i princip inte hade varit tvungen att betala om han själv hade direktimporterat varorna.”
”Förbudet mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker utgör följaktligen en kvantitativ restriktion av den fria rörligheten for varor.”
(Men det får en ju att undra om utslaget blivit annorlunda om Systembolaget inte tagit ut dessa kostnader.)
Men sedan kommer man till en av kärnpunkterna i resonemanget:
”Domstolen konstaterar att åtgärder som utgör kvantitativa importrestriktioner kan vara grundade på hänsyn till intresset att skydda människors halsa och liv. Bestämmelser som har till syfte att förebygga skadeverkningarna av alkohol och motverka alkoholmissbruk kan vara grundade på sådan hänsyn. En restriktion ar dock endast befogad om den är nödvändig och proportionell för att effektivt skydda människors hälsa och liv.”
”Systembolaget får avslå en begäran om anskaffning, men det har inte preciserats vilka skal som kan ligga till grund for ett sådant avslag. Det har inte framkommit några uppgifter i målet som tyder på att Systembolaget i praktiken har avslagit en begäran om anskaffning på grundval av en viss högsta mängd beställd alkohol. Under sådana omständigheter har importförbudet till syfte snarare att främja Systembolaget som distributionskanal for alkoholdrycker än att allmänt begränsa alkoholkonsumtionen. Importförbudet kan således inte anses ändamålsenligt for att uppnå syftet att skydda människors halsa och liv. Vad galler den åberopade grunden att förbudet har till syfte att skydda ungdomar från alkoholkonsumtionens skadeverkningar konstaterar domstolen att förbudet skall tillämpas på envar, oavsett ålder. Det är således uppenbart att förbudet går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet att skydda ungdomar från alkoholkonsumtionens skadeverkningar.”
Domstolen kommenterar sedan även möjligheterna till ålderskontroll av köparna. Man avslutar sedan med att säga:
”Under sådana omständigheter fastslår domstolen att förbudet mot att importera alkoholdrycker inte kan anses grundat på hänsyn till intresset att skydda människors halsa och liv.”
Dessa citat kommer alltså från pressmeddelandet. Hela domen kan läsas på dera site.
Mer info
Tja, det blev förstasidesstoff på nästan alla tidningar…
Ekot har en intressant bakgrundsartikel här:
https://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=1407623
GP spekulerar om skadestånd och andra effekter:
https://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=350620
Men i stort sett alla tidningar skriver om det. Och snart kommer väl även de politiska kommentarerna från Systembolaget.
Kan man hoppas att detta är början på slutet på det svenska monopolet?
Så att, istället för att bevara sina särintressen och förmåner, man kan börja driva en pragmatisk, nutida, och effektiv alkoholpolitik, med folkhälsan och ungdomars väl som mål.
–
