Det har annars förekommit en hel del debatt i pressen om gårdsförsäljningen. Till exempel: IOGT-NTO (Anna Carlstedt och Kjell-Ove Oscarsson) skriver i Kvällsposten att
”Det är säkert så att det är åtskilligt flera turister som häpnar över Systembolaget utbud, än de som saknat möjligheten att handla en flaska hos en lokal vinbonde!”
och att om man tillåter gårdsförsäljning så blir
”de stora förlorarna (…) svenska folket, eftersom fylleriet och våldet riskerar att öka och folkhälsan försämras.”
Det låter onekligen hemskt. Man ser framför sig de långa köerna av missbrukare på gårdarna i landsorten.
I Travel Report kan vi å andra sidan läsa att remissvaren om gårdsförsäljning pekar på stora brister i utredningen.
I Piteåtidningen skriver centerpartistiska riksdagsmannen Stefan Tornberg att gårdsförsäljning inte hotar monopolet utan
”kan innebära en möjlighet för de småskaliga alkoholproducenterna att i ökad utsträckning ta emot besökare som får lära sig om tillverkningens olika processer, provsmaka och eventuellt köpa gårdens egenproducerade öl eller vin med mera.”
Hela debatten är en följd av den alkoholutredning som ska leda till en ny alkohollag nästa år. Fast det ironiska med den utredningen är att i dess direktiv har man uttryckligen uteslutit att utreda monopolsituationen i sig.
Så själva grunden i alkoholpolitiken får man inte alls utreda eller ifrågasätta. Det kanske skulle leda till alltför dramatiska slutsatser?
